Veden som räddar landsbygden

Från och med 1 mars måste alla bensinstationer (som säljer mer än 1000 kubik bränsle per år) erbjuda sina kunder förnyelsebart bränsle. Detta är ett beslut som slår hårt mot mindre orter eftersom det är en dyr investering för mackägarna, kostnaden går på cirka en kvarts miljon vilket kan resultera i att mackarna måste slå igen. Mackägaren i Korpilombolo har kommit på en lösning: han säljer säckar med ved som kan användas i gengas-bilar.

I Korpilombolo bor 500 personer och det bor 1000 personer i närområdet, samtliga beroende av macken. De har 5 mil till närmsta mack om byns mack skulle läggas ned. Tänk er att köra 10 mil tur och retur för att tanka bilen! De som inte jobbar i byn kan tanka på vägen hem från jobbet, men exempelvis hemtjänsten skulle få stora problem. För landsbygden är en mack så mycket mer än bränsle till bilen, det är även en knytpunkt i byn och innebär möjligheten att handla lite smått och gott utan att sätta sig i bilen. Många samhällen har lidit stort efter att närbutiker och mackar har lagts ned.

För en levande landsbygd, bygg en gengas-bil!

Motsägande rapporter skapar förvirring hos föräldrar

Visserligen gäller inte detta enbart hos föräldrar, det gäller ju alla "larm" av olika slag exempelvis vilka fetter som egentligen är bra. Periodvis har Sverige drabbats av många hysteriska tider då både det ena och det andra har orsakat cancer. Det är farligt att leva...

Den 12 januari publicerade Aftonbladet artikeln Tv nyttigt för små barn, där en svensk docent har konstaterat att barn mår bra av att titta på tv kortare stunder per dag. Men självklart "bra" program med en vuxen i närheten. Rätt logiskt, sunt förnuft skulle jag kalla det.

Den 13 januari publicerar Afonbladet artikeln Barn under två år bör inte titta på tv, där en amerikansk forskare har kommit fram till att språkutveckling och inlärning försenas av tv-tittande på grund av att det blinkande ljuset och snabbt växlande scenbyten överstimulerar deras hjärnor.

Det är nog bra att artiklarna publicerandes två dagar på raken, då kanske oroliga föräldrar inser att man inte alltid kan ta dessa rapporter på allvar.

Om det blinkande ljuset är så farligt för barn röstar jag för att man ska bannlysa alla leksaker med batterier i som både blinkar frenetiskt och låter som helvetets änglar på crack. De är definitivt inte bra varken för hälsa, psyke eller hörsel.

Spektaklet kring Liza Marklunds böcker

Jag kan ärligt talat säga att jag nog en av de få (?) som inte har läst någon av Liza Marklunds böcker "Gömda: en sann historia" och "Asyl". Därför kan jag också med objektiva ögon betrakta och bedöma spektaklet nu när Monica Antonsson har skrivit boken "Mia - sanningen om Gömda".

Lizas böcker är skönlitterära, baserade på en sann händelse - såsom så många andra böcker och filmer. Vilket innebär att inte varje ord är sant, för annars skulle det vara en faktabok. Ett exempel på detta är filmen "Den perfekta stormen" som är en filmatisering av The Perfect Storm: A True Story of Men Against the Sea (Notera "A True Story") skriven av Sebastian Junger. Ett gäng fiskare är ute och jobbar när de hamnar i ett förfärligt oväder - årtiondets storm. De återfinns aldrig och man har bara viss radiokontakt att basera berättelsen på, så hur korrekt berättelsen är går aldrig att säga men antagligen är det mesta uppdiktat. Var är det stora lynchmobben som ifrågasätter detta och alla andra böcker och filmer som är baserade på verkliga händelser?

Varje mynt har två sidor och varje konflikt har en version per person involverad. Liza berättade Mias sida, ändrade detaljer för att skydda identiteter och putsade till historien så det blev en bra skönlitteratur. Monica berättar Mannen med de svarta ögonens version, dissekerar Lizas berättelse och utgår från att den enda sanningen finns i domstolsprotokollen. Men är det inte så att det finns ett stort mörkertal vad gäller hot och våld?

Jag har följt den här debatten nu i två månaders tid, i bloggar, tidningar och på forum. Den bild jag får av Monica Antonsson (främst i hennes egen blogg) är inte det minsta förtroendeingivande. Det känns som att hon är ute efter att korsfästa Liza Marklund och tjäna pengar på "Gömda" igen. Hon har till och med gått så pass långt att Mia har polisanmält henne för att ha avslöjat hennes identitet. Jag ger inte så mycket för "sanningen" i Monicas bok för den delen heller, den verkar vara minst lika vinklad som Lizas "sanning". Dessa sanningar är nog rätvinkliga mot varandra, eller åtminstone symetriska.


Jag är inte något stort fan av Liza, men inte heller är jag fan av häxjakter och lynchmobber. Ska ni lyncha Liza, då ska ni Lyncha Sebastian Junger likaså.

Pappa är försörjare - mamma är svikare

I alla tider har män lämnat hem och familj i jakt på inkomst. De har varit borta långa perioder och jobbat som skogsarbetare, sjömän, på oljeplattformar med mera. Dessa pappor har offrat sig; de är hjältar som tänker på familjeförsörjningen i första hand.

När mammor lämnar hemmet för jobb eller utbildning låter det helt annorlunda; hur kan hon överge barnen, ska den stackars pappan klara sig?, har hon inga moderskänslor?, hon är egoistisk som vill jobba/plugga osv.

Det anses även fullt normalt att en pappa jobbar hela (eller största delen av) barnets första år. Om en mamma går tillbaka till jobbet inom ett par månader efter förlossningen ifrågasätts hennes moderskänslor återigen. Hon får kommentarer om att hon ej bör ge upp denna underbara första tid, för det händer ju så mycket i barnets utveckling. Men det ska anses acceptabelt att pappan missar allt detta?


Är det någon som ser logiken? ;-)
Nej, framför fler pappor som är hemma längre!